måndag 20 augusti 2012

Gosekyrkan, virkad i ullgarn, 2011

Denna gjordes till en konstutställning i Kulturhuset (Lavagalleriet) våren 2011. 

Tanken bakom detta alster är att få folk att vakna upp och se flera betydelser i en kyrka.

Människor söker ofta trygghet i kyrkor först efter katastrofer, inte innan, inte vardagligen trots att samhället idag är påfrestande för många och det är vanligt med psykiska åkommor. Kyrkan i dagens samhälle är inte lika populär som förr, inte här i Sverige i alla fall.

När jag går in i en kyrka då är den "kall" för mig, och hård, man kan inte räkna med att få träffa en ansvarig präst, en kyrka är inte speciellt hemtrevlig och inte en plats jag väljer att vara på, jag är inte kristen men tror på en högre makt, och den letar jag inte efter i kyrkor.

När jag letar trygghet då kramar jag mina närmaste.

Därför virkade jag denna "Gosekyrka" som man kan gosa med, krama, eller bära med sig och den skänker ingen falsk trygghet, dessutom är den ganska dekorativ. Den är som den är liksom, varken mer eller mindre.

Den är virkad i restgarner av ull och stoppad med mjuk vadd och taket är dekorerat med paljetter (kämpade med paljetterna då jag inte gillar paljetter alls, så det blev lite terapi på köpet). Nedersta bilden visar "tillbehöret", en virkad kista med kyrkklockan inuti, liksom begravd. Lägg märke till att korset på kyrkan håller på att falla på snedden, en symbol man kan tolka lite som man vill. Dock är det inte en symbol för att förnedra någons tro utan tvärtom leka lite med betydelser.

Gosekyrkan är ett av mina mest uppskattade alster. Den verkar vara omtyckt av folk från flera religioner samt dem som inte alls tror på Gud och som ser den som både rolig och lite sarkastisk.

Hoppas ni gillar den!

Man får tycka precis vad man vill om min konst, jag är inte alls rädd för kritik, jag gillar när någon vill kommentera och tycka, då har jag på något sätt nått fram till åskådaren och lyckats få denna att känna och reagera ;-) Jag skapar för att jag har en vild passion för konst! Ingen annan anledning finns! /Kram Erika



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar